Ofta används de två orden återvinning och återanvändning som om de var synonymer, men det är de inte. I själva verket är det stor skillnad på återvinning och återanvändning.

En person, vi kan kalla honom Sven Svensson, har sparat några tidningar en längre tid. Men nu inser Sven att han nog aldrig kommer att läsa tidningarna, så han lägger dem i pappersinsamlingen.

Sven har även några skjortor hängande i garderoben, som han inte tror att han kommer att använda igen. Men någon annan kan ju tänkas vara intresserad. Därför lämnar han skjortorna till en välgörenhetsorganisation som säljer dem i en av sina butiker. Skjortorna köps och används av kunder i butiken. Tidningarna, däremot, skickas till ett pappersbruk där de mals ned, och fibrerna används för att tillverka nytt papper, wellpapp och kartong. Fibrerna kan användas upp till sju gånger.

Att återvinna innebär att man smälter eller maler ned ett material för att använda det igen. Återanvändning, däremot, innebär att någonting används igen, utan att förändras.

Återvinning innebär alltid en energibesparing jämfört med ett skapa nya produkter från scratch, men återvinning sparar ännu mer energi. Det är bättre att köpa begagnat än att köpa nytt. Därför bidrar sajter som Blocket och Tradera, och butikskedjor som Emmaus och Stadsmissionen, mycket till miljöarbetet i Sverige, även om deras primära syften är att generera pengar.

Vårt exempel skulle naturligtvis även kunnat vara tvärt om. Om Sven trodde att någon annan hade haft intresse av att läsa tidningarna hade han kunnat lämna in dem på ett antikvariat, eller skänkt dem till Myrorna eller någon annan, liknande organisation. Och om han inte hade trott att någon annan var intresserad av skjortorna – det kanske var svettfläckar på dem – hade han kunnat lämna dem till en lumpinsamling. Faktum är att det allra finaste pappret tillverkas av återvunna textilfibrer.